Har inte riktigt klarat av att fullfölja bloggnndet pågrund av personliga skäl, egentligen klarar jag det inte nu heller men jag måste bara skriva just nu.
Så mycket jag vill skriva och som snurrar runt i huvudet, men när jag väl sitter här och skriver så är det totalt svart i skallen bara känner mig så full med ord men så tom. Känns som någon limmat ihop min mun, för att stopp mig för att kunna försöka sätta ord på allt jag känner. Jag känner mig så fruktansvärt trasig, det som gör de värre är att ni skrattar och tror ni vet någonting. Men ni vet ingenting.
Älska mig
Så lätt att säga, be någon älska mig men det går inte det är helt hopplöst.
Det kommer aldrig finnas någon som kommer kunna älska mig.
Kan någon bara älska mig, älska mig fast mina brister fast mina misstag.
Älska mig när jag förtjänar det som minst, krama mig när jag förtjänar det minst.
Men jag vet en sak, en dag ska jag berätta, så mycket att ge.
Innan mitt liv tar slut så ska världen få se att jag gått igenom mycket.
Så ofta fallit ner, men ändå rest mig upp till toppen och då gett mycket mer.
Älska mig
Så lätt att säga, be någon älska mig men det går inte det är helt hopplöst.
Det kommer aldrig finnas någon som kommer kunna älska mig.
Kan någon bara älska mig, älska mig fast mina brister fast mina misstag.
Älska mig när jag förtjänar det som minst, krama mig när jag förtjänar det minst.
Men jag vet en sak, en dag ska jag berätta, så mycket att ge.
Innan mitt liv tar slut så ska världen få se att jag gått igenom mycket.
Så ofta fallit ner, men ändå rest mig upp till toppen och då gett mycket mer.
Gud om du finns hjälp mig innan allt är försent.
Kommentera